Många bollar i luften

Sitter och gör färdigt dom sista arbetena som vi fått hittils. kan gissa att vi kanske får någon mer, men just nu är jag klar med allt inför studenten. Känns riktigt skönt fast jag är ändå stressad. På tisdag åker jag iväg på semester, sen kommer man direkt hem till balen och sen är det studenten nån vecka senare och jag har inte riktigt fixat färdigt med allt inför det. Och inte ens börjat tänka på vad jag ska ha med mig på resan. Känns sjukt stressigt och jag vet inte när jag ska hinna göra allt. Men antar att det får bli imon efter skolan.
Ska redovisa mitt projektarbete för samhällsettan imon. Som tur är så har jag redan gjort det två gånger nu så jag är inte så nervös, men samtidgt så känns det som att jag inte vet vad jag ska säga för jag improviserade ganska mycket dom första gångerna så det lär ju inte bli samma den här gången. Men vad gör det, ingen vet ju vad jag ska säga från början. Och nu ska jag snart iväg och träffa ungdomsgruppen. Vi ska laga lite afrikanskt och så ska jag visa bilder från Zambia. Alltid lika mysigt att träffas och göra sånt så de ser vi framemot.

Glömde nästan, igår firade vi världens bästa Sofia som fyllde 18 i onsdags. Riktigt mysigt och kul, men lite misslyckat blev det eftersom vi bor i en sån tråkig stad där du inte kommer in nånstans även om du fyllt 18... Förstår inte poängen med att fylla 18 om man på varenda krog har leg 19, 21 eller 23. Ja, ja kul var det ändå :)

Tillbaks till plugget och alla förberedelser inför allt, see ya!

Söta tjejer

Mia och jag hade sista dansövningen idag med våra
tjejer och vi fick varsin godispåse av en tjejerna, så söt.

Tillbaka igen

Har verkligen helt glömt bort bloggen för en tid. Har haft så mycket att göra att det inte riktigt funnits tid till bloggen, men nu ska jag försöka skriva lite oftare. Känns helt onödigt att berätta om vad jag gjort senaste månade så de tänker jag inte göra heller.
Nu är det bara en månad kvar till studenten. Exakt en månad från idag! Kan inte fatta att det redan har gått tre år. Det är helt sjukt hur snabbt tiden går. Men det kommer faktiskt att bli skönt att sluta samtidigt som det känns lite jobbigt. Det kommer ju kännas konstigt att inte träffa kompisarna varje dag, inte behöva gå upp så tidigt för att hinna med tågen, inte längre träna fotboll på mornarna. Men framförallt kommer jag nog att sakna tågåkande med mina söta vänner.
Och vad händer nu liksom? Ska man plugga vidar? Jobba? Resa? Jag har verkligen ingen aning. Eller jag har många naingar, kan bara itne välja vilken jag mest vill. Idag ska jag iallafall träffa Mia för att se om vi kan planera vår tågluff som vi tänker göra. Så det är något att se framemot efter studenten. Man får helt enkelt vänta på vad framtiden har att vänta.

Helg igen

Tiden går så sjukt fort! Känns som att veckorna bara går förbi och man har inte gjort nånting. Har så sjukt mycket att göra just nu och har ingen aning om vart jag ska hitta tiden till det. Men nu väntar jag iallafall på att Sofie ska sluta så vi kan gå och ha lite fredagsmys med fika och sen är det träningsläger med start på Arosfortet i Halmstad.

Trevlig helg alla :)

Projektrapport och kinderchoklad

Sitter och skriver det sista på projektrapporten samtidigt som jag äter kind schocolate direkt levererat från Tyskland. Det får man tacka min underbara Michi för som skickade den till mig tillsammans med kameran som jag lyckades glömma i Zambia.
Har annars haft en riktigt slapp dag på jobbet. Fick ta sovmorgon så började en timme senare än vanligt. Sen var det nästan inget folk idag så har fått märkt nya bikinidelar och hängt fram dom. Inget lätt arbete eftersom butiken är full med snya saker som måste synas så jag fick hel enkelt möbler om lite för att få plats. Det är kul när man får mer och mer ansvar att göra egna saker. Efter lunchen gjorde jag och Sofia om skyltningen bakom kassan vilket var väldigt roligt eftersom vi fick bestämma helt själva hur vi ville att de skulle se ut. Sebastian sa också att det var skönt att jag skulle jobba där i sommar eftersom de kunde lita på mig och så. Det var väldigt kul och höra, man känner att man växer lite.

Fotboll i Falkenberg

Idag har jag haft en hel dag i Falkenberg med fotboll. Först spelade jag själv, men tyvärr förlorade vi med 2-1. Tyckte ändå vi spelade helt okej och jag fick till och med passa fram till vårat mål, ganska snyggt var det faktiskt. En lobb över målvakt av Dorotea.
Efter min egen match tittade jag och Johanna när Falkenbergs pojkar spelade mot Snöstorp. Calle och Robert spelade och vi tyckte det var lite roligt att få se dom spela när vi ändå va i Falkenberg, man får ju passa på. Och vilken match dom gjorde. De vann med två siffrigt, tappade räkningen efter ett tag. Men det hade kunnat bli många fler för vår kära vän Robert träffade bara stolpar och ribban, men till slut satte han nog ändå fyra stycken. Stolta vänner var vi för Calle fick in några fullträffar han med. Det är konstigt ibland hur man tränar ihop, men ser en helt annan person än den man har tränat med när det väl är match. Tyvärr fick vi ju inte se Marcus eftersom han satt och tittade med oss gipsad och med sina närmsta vänner kryckorna. Lite synd om honom faktiskt. Det var iallafall lite mysigt även om det var super kallt och blåsigt. Åh vad jag vill ha sommar nu!

Soo much to do!

Ligger just nu i soffan och försöker skriva på min projektrapport, de går väl sådär kan jag säga. Har inte alls någon inspiration eller motivation. Praktiken är slut och i eftermiddag ska jag jobba. Men det är så mycket annat som jag också måste göra och jag orkar verkligen inte ta tag i någonting. Usch så deppigt detta låter. Egentligen är jag inte alls så deppig, solen lyser och jag är på bra humör. Men det är bara det att jag inte vill göra allt jag måste. Känner bara för att gå ut och gå världens längsta promenad eller springa en riktigt lång runda och bara glömma allt för en stund, men det hinns inte med just nu. Förhoppningsvis är det fint väder imon också när jag är helt ledig så då kanske det kan bli något.

Igår fick jag köpt skor till både balen och studenten. Vagabond hade utförsäljning av sina provskor som alltid är i storlek 37, vilket jag alltid ar på min vagabondskor så jag hittade några till väldigt bra pris så jag är nöjd.

Soool

Vilket underbart väder! Älskar att våren är här, eller åtminstone att den är här idag. Började på förmiddan idag att skriva på min projektrapport. Vilket kommer bli mycket svårare än jag trodde. Det kändes som att jag hade landat ganska bra och kunde börja prata mer och mer om vad jag varit med om. Men skenet bedrar. I fredags när VP var här gick det ganska bra, men idag när jag började skriva så kom det betydligt mer känslor. Det blev heller inte bättre av att jag samtidigt skrev med en av volontärerna som jag lärde känna där och som jag verkligen saknar. Kan inte fatta att man har så mycket känslor som bubblar upp lite när som och det är så svårt att hantera dom. Men som tur är så kan man alltid prata om det med dom andra volontärerna.
Iallfall så kom farmor sen och jag var tvungen att visa henne lite bilder, men visade långt ifrån alla eftersom det var lite jobbigt. Och nu har jag bara suttit och slappat i solen. så himla skönt. Kände att jag hade lite makt idag när jag utan att ens träffa Sofie fick henne att gå ut och sätta sig i solen istället för att vara inne. Men tillbaks till verkligheten igen nu och försöka få ihop några meningar till i projektrapporten innan jag ska iväg till ungdomsgruppen och äta våfflor. Perfekt avlsut på en varm och solig dag!

Nsima

Saknade verkligen Zambia och alla där idag när jag åt min lunch. Det var inte alls samma sak att äta nsima ensam här hemma. Men är ändå lite stolt över att jag lyckades laga min egna nsima.

Lite mer mmm i livet!

Imon kommer VP och ska göra ett reportage. Lite nervös för vet inte alls vad jag ska säga. Dessutom måste jag verkligen städa för det ser ut som ett bombnedslag. Får hoppas att det hinns med imon annars får man göra som när man va liten, samla ihop allt och lägg det under sängen! ;)

Vårkänslor!!!

Idag har det känts att våren är på väg. Jag älskar våren! Det måste vara min favorit årstid, vet inte varför, men jag älskar den.
Idag har jag haft en mysig dag med Sofia. Vi började på gymmet och sen åkte vi hem och lagade mat. Det blev stuvade makaroner och hemgjorda köttbullar. Makaronerna blev väl sådär, men ätbart var det. Dessutom kunde vi sitta ute på altan och äta i solen. Egentligen gjorde vi inget mer vettigt. Tittade på bilder, pratade och hade det allmänt chill. Kändes iallafall att jag behövde en sån dag.
Bestämma nu ikväll att jag ska sluta ta mina malariatabletter även om jag bara har några få kvar. Jag blir aldeles för trött och idag kände jag mig nästan för trött för att köra bil. Det är inte alls kul och jag vill ha tillbaka min energi som det känns som att jag itne haft sen jag åkte. Och risken att jag blir sjuk nu är väldigt låg så jag tror jag ska klara mig.

En vecka

En vecka har gått sen jag kom hem från Zambia. Känns inte som att jag har hunnit landa än. Det var bara direkt tillbaka till skolan, träningar och jobbet. Så varje dag har varit fullt upp. Har inte hunnit tänka mycket på resan, men det blir morgondagens eller torsdagens jobb för då är jag ledig. Det enda jag har hunnit känna efter resan är hur mycket jag saknar alla där och hur glad jag är för alla jag har här hemma. Men det känns som att man står nånstans mittemellan två världar, den ena mer olik den andra. Men jag behöver nog bara sätta mig ner och andas lite, tänka igenom och se på saker med lite perspektiv.

Imon blir det en efterlängtad hel dag med min Sofia, en saknad vän!

Home again!

Då var man åter på svensk mark. Känns så konstigt. Har bara varit borta 3veckor, men det känns som en evighet. Kände knappt igen mig här hemma. Zambia blev verkligen mitt andra hem. Jag kände mig välkommen och omhändertagen efter bara några dagar och när det väl var dags att åka kändes det som att jag skulle lämna mitt hem för att aldrig mer komma tillbaka. Men egentligen lämnade jag ju min tillfälliga bostad för att återvända hem. Det är otroligt hur fort man anpassar sig efter nya miljöer och hur några få personer kan få dig att känna dig som hemma. Hade nästan önskat att de inte hade varit så trevliga för det hade varit mycket enklare att åka därifrån då. Vet inte hur mycket tårar som rann på våra kinder igår innan jag åkte. Har verkligen träffat min tvillingsjäl. Vi har så mycket gemensamt, men ändå är vi två olika människor. Det kändes som att lämna en del av sig själv. Vilket jag antagligen också gjort. Det är inte samma människa som åkte dit och som nu kommit hem. På en kort tid har mycket hunnit att förändras och alla möten och upplevelser jag fått göra i Zambia kommer jag alltid att bära med mig och jag hoppas att jag en dag får se dessa underbara vänner igen.

Jag har iallafall haft en underbar resa och jag kommer sakna Zambia och alla där, men det är också skönt att ha kommit hem och kunna träffa alla vänner här hemma igen. Tyvärr måste jag nu plugga eftersom jag inte gjort någonting under mina tre veckor smart som jag är, men men.

På gränsen mellan Zambia och Zimbabwe med min twinsis

Underbara barn på Nakatindi School

Nsima night!

The Falls med fina vänner

Bästa tjejerna tillsammans

Zambiska vänner

Man kan inte vara bättre vänner än de här två är med varandra!

Sista helgen

Min sista helg här i Zambia har precis börjat. Har haft en ledsam men riktigt bra dag. Solen sken på eftermiddagen, vi blev klara med vår sortering av 250 000 böcker till olika skolor i området. Har bokat en Walking Safari imorgon och på söndag ska jag och Michi gå till kyrkan och sen ska James visa oss byn han kommer ifrån.

Igår var vi på en så vacker plats. Vi stod på den Zambiska sidan och bara på andra sidan floden låg Zimbabwe. Det var så mäktigt. Kommer verkligen sakna detta vackra land.
Om någon timme ska vi gå ut till våran stammis bar. Det är Cynthias sista kväll här så det är tvunget att gå ut. Tyvärr tänker jag inte stanna så länge för imon åker jag härifrån kvart i sju så det blir att gå upp tidigt. Men det kommer bli kul ändå.

Har hört att det snöar där hemma vilket gör att jag inte direkt känner mer för att komma hem. Just nu säger min kropp att jag måste stanna. Finns så mycket mer att göra som jag inte hunnit med på mina tre veckor. Och då menar jag inte turistattraktioner utan hur mycket det finns att göra för skolorna, för eleverna och alla runtomkring. Och så mycket mer som jag vill lära mig. Hade kunnat stanna här flera månader.

Underbara vänner

Vilken upp och ner dag. Morgonen var fantastisk. PE var riktigt roligt och Yuyi lärde mig två nya spel som vi spelade med barnen. När vi var klara fick jag hundra ungar över mig som ville att jag skulle lyfta dom och leka. Så söta, man vill bara ta med sig dom hem.

När vi åkte förbi Jills skola stannade vi för jag hade lovat hennes klass att komma och hämta brev som jag ska skicka från dom till henne. De är så underbara att jag fick tårar i ögonen. En tjej skrev; I love you Jill, I love you as a cup of milk. Så underbar! Barnen saknar verkligen henne, lika mycket som jag och Michi gör.

Eftermiddagen var tråkig. Vi skulle ha lekt och spelat med en massa barn, men inga dök upp och jag var bara trött och hungrig så ville bara åka hem. Somnade en stund i soffan, men Michi väckte mig för lite pooltime. Vilket jag behövde för att vakna till. Sen hade vi en liten dejt när de andra gick till volleyboll och vi stannade för att äta innan vi gick dit. Så mysigt, den tjejen gör mig så glad. Spelade ingen volleyboll utan lekte med pojkarna som alltid hänger runt omkring. De är så underbara och idag var det en pojk som höll mig i handen när vi skulle gå och när han var tvungen gav han mig en liten puss på handen och sa att nästa gång vi ses ska han ge mig en present. Söt kille. Har ingen aning om hur gammal han kan vara, men kanske mellan 6-8år. Man vill verkligen bara ta med sig alla ungarna hem.

Nu har Michi och jag haft ett låååångt samtal om allt. Så skönt att prata med henne för vi är så lika och vi förstår varandra så bra. Min andra halva. Snart ska vi gå ut en stund för det är Felix sista kväll och imon är vi lediga för det är Kvinnornas dag, men jag ska upp tidigt för ska på elefantridning med Cynthia, så coolt, så jag ska inte stanna länge. Dessutom tar Michi en powernap nu för att orka gå ut så det blir ingen sen kväll.

Det har inte hänt så där jättemycket de senaste dagarna och har inte direkt haft något att skriva om, men helgen var fantastisk. Åkte till Viktoriafallen med Jill, Felix, Golden och Leonord. Så amazing, något alla borde få se en gång i livet. Imon är det full måne och då kan man se regnbågen även mitt i natten. Så antagligen ska vi åka dit.

Annars är det mest chill, livet leker och jag lever. Alla här är otroligt snälla och jag trivs. Miss you at home

Så varmt

En kort uppdatering för er där hemma. Solen skiner och idag är det varmare än nånsin. Svettas av att bara sitta still. Har legat i poolen en stund, men nu ska jag snart iväg på eftermiddagsprojekt. Det är en riktigt sad dag idag för Jill lämnade oss på morgonen. Michi och jag kunde inte sluta gråta för vi har haft två helt underbara veckor tillsammans. Kan inte förstå hur nära varandra man kan komma efter så få dagar. Men det kändes verkligen som att det var vi tre, vi var tillsammans hela tiden. Kommer sakna henne och det kommer vara tomt denna veckan, men vi kommer ses igen.

Men annars är allt bra här, uppdateringen är lite dåligt för har aldrig tid för datorn. Så mycket annat att göra. Kram kram

Nsima dag

Klockan är bara tjugo över 6 menjag kunde inte sova så tänkte att dp kan jag lika gärna utnyttja tiden till annat. I vanliga fall går jag upp vid tjugo i 7 så det är inte så långt kvar tills de andra går upp. I natt har jag faktiskt sovit bra. Gick till och med och lade mig tidigt. De andra nätterna denna veckan har jag inte sovit alls känns det som. Vi har lagt oss sent och sen har jag sååå många myggbett som kliar så mycket att jag inte kan sova. De är så stora och jag har säkert 30 på varje ankel/fot. Hemskt är det.

Måste berätta om tisdag kväll. Efter volleybollen följde jag och Jill med Golden och Leanart till en restaurang för ”the locals”. Kan inte riktigt hitta ett svenskt ord för det så därför engelskan. Det var hur litet som helst, lite skabbigt, men ändå mysigt på något vis. Där åt vi i alla fall nsima, en rätt som zambierna äter varje dag, vissa till och med tre gånger om dan. Man äter det med händerna så de försökte lära oss hur man gjorde, men vi såg mest ut som två grisar med nsima överallt. Men såå roligt det var. Jill kunde knappt äta något för hon bara skratta hela tiden. Men gott var det och när vi gick där ifrån var vi så mätta att vi knappt kunde gå. Det blev ganska sent dock vilket varken jag eller Jill behövde, för vi behövde båda sova. Det är så hemskt för Jill har vart här i 6 veckor hon hon har inte sovit en hel natt på alla dessa veckorna. Hennes malariatabletter gör att hon får hemska mardrömmar som gör att hon alltid vaknar. Jag är så glad att jag inte äter dom.

Har haft två så otroligt varma dagar nu att det har vart ganska jobbigt att vara ute hela dagarna, men man ska väl inte klaga. Men det ser ut som att det har regnat i natt så då kanske det blir lite svalare idag, men jag tvivlar.

Nu ska jag i alla fall göra mig färdig för fm projekt som är farming.

Nsima kväll, önskar jag kunde lägga upp alla foton :)

So sad

Igår var en sån ledsam dag. Först lämnade Lonneke och Sophie oss vilket gav tårar i mångas ögon. Sen på kvällen fick jag så fina medelanden på fb att jag började gråta. Det fick mig att inse hur mycket jag saknar alla där hemma och hur mycket jag kommer sakna alla här när jag kommer hem. Önskar att jag kunde ta med alla hem. Dock måste jag ändå säga att det var en typ glädje tårar.

Annars var dagen ganska tråkig. Hade planering på morgonen och sen reading club på em. Under reading club sitter vi med en klass och de får läsa för oss och vi hjälper dom. Igår hade vi grade 5 (10-12 åringar) och det var sååå många som inte ens kunde läsa alfabetet. Så hemskt, de kommer aldrig lära sig läsa. Det var mest bara frustrerande att vara där, men en tjej var faktiskt ganska duktig så jag satt med henne. Men dom är så söta så det blir inte riktigt lika jobbigt att vara där. Några tjejer frågade om jag ville bli deras vän, hur gulligt är inte det? Tror inte att reading club är nåt för mig för jag höll på att somna medan en av tjejerna läste för mig samtidigt som en satt och pillade i mitt hår. De älskar mitt hår för att jag är blond.

På kvällen spelade vi volleyboll med Golden och Lennort. Inte jätteroligt för det var bara vi där, men ändå kul att inte bara sitta inne i volontärhuset.

Så igår var det en slapp dag och idag är det inte så mycket mer att göra. Hade PE på fm med Jill och Felix vilket var ganska roligt och nu har jag planering i en timma innan jag ska gå till fotbollsträningen. Älskar Felix och Jills skola för de har utsickt över Viktoriafallen, så coolt.

See you guys

Vardag igen

Vilken helg! Känns som att jag inte fått sovit någoting. I lördags skulle jag inte vara ute länge alls, men Michi fick mig hela tiden att stanna lite längre och lite längre genom att säga att hon behövde mig där. Så strax efter två fick jag till slut henne att låta mig gå hem så Lonneke och Golden följde mig hem och sen gick de tillbaka. Det värsta var att tre timmar senare var jag tvungen att gå upp. När jag gick upp mötte jag Michi och Jill i dörren, så paff jag blev. De kom tillbaka från Fez bar då. Ni skulle sett allas min när vi tittade på varandra och de insåg vad klockan var, haha. I alla fall så åkte jag till Botswana för en dags safari. Det var så vackert, men jag blev lite besviken att vi inte såg fler djur än vi gjorde. Vi såg flodhästar, nimpala, en sorts apor, något annat djur, pumba djur och fåglar. Jag kan inte komma på vad djuren heter på svenska. Det är helt sjukt hur svårt det är att översätta när man pratar engelska hela tiden. Igår kväll ville några av tjejerna att jag skulle säga olika saker på svenska och det var så svårt att uttala orden rätt. Och jag som bara vart här en vecka!! Så var beredda på att få höra engelska när jag kommer hem.

Sitter nu och har planeringstid, fast jag har inte planerat något än, ska väl göra det snart. Det är två av tjejernas sista dag idag så det är ganska sorligt här. Det är bara vi här för de andra är på sina projekt. Lonneke har satt på lite av musiken vi alltid lyssnar på och det känns så ledsamt att höra och veta att nästa gång kommer de inte vara här. Har bara känt dom en vecka, men det känns som en evighet. De är två otroliga tjejer som jag kommer sakna. Tanken på att man aldrig kommer se dom igen, verkligen aldrig känns bara konstigt. Vill inte ens föreställa mig hur det kommer kännas när jag ska åka hem. Men de har vart här mellan 6-8veckor så jag hoppas att det inte kommer bli lika jobbigt för mig som det är för dom just nu.

Okej, nu måste jag börja med det jag är här för så vi hörs.

En afrikansk kväll

Vilken kväll vi hade igår, helt amazing. Vi gick till en bar där det för det mesta är turister, men också en del av de som bor här. Två av våra volleyboll kompisar väntade på oss där. Först var det ganska stilla, lite ping pong spel. Hade först inte tänkt stanna så länge, men när Megan (en av volontärerna) ville gå hem strax efter tolv var det ingen annan som ville, men eftersom Zambeserna är så otroligt snälla följde de henne hem och kom tillbaka igen. Så skulle aldrig någon i Sverige göra. Man märker verkligen skillnad mellan hur vi svenskar är mot varandra och mot främlingar och Zambeserna är. Vi är så stängda och låsta till de vi känner. Här är alla öppna, trevliga och gör allt för att alla ska trivas.

Tillbaks till gårdagen, det blev bara galnare och galnare. Fler av volleyboll killarna kom och vi hade såå roligt. Har kommit att tänka på att det är aldrig några tjejer från Livingstone som är med, tror inte de gillar oss mzungos. Vi har olika dansstilar, the germanstile, africanstile, canadianstile och självklart var jag tvungen att hitta på en swedishstile. Miki och jag dansade swedishstile hela kvällen för hon bara älskade det. Sen började de spela ABBAs Dancing Queen, kändes helt otroligt. Vem lyssnar på ABBA i Afrika?? Men det var sååå roligt. Det måste ha vart den roligaste kvällen jag nånsin haft.

Ska försöka lägga upp lite mer bilder, men det är lite segt här så ni får nöja er med en poolbild idag :)

Poolen i vår trädgård

En regnig dag

Idag har det faktiskt regnat här så de flesta barnen kom inte till skolan. Tänk om vi skulle göra det i Sverige? Vi skulle aldrig behöva gå till skolan! Men sen behöver ju inte vi gå till skolan varje dag så det är ju lite skillnad. Eller egentligen är det stor skillnad. Idag kändes det så hemskt för jag fick ha idrottslektonen inomhus så jag pratade med barnen om vad PE (physical education) betyder och det var ingen som visste vad det betydde. Sen frågade jag vad hjärtat och lugnorna hade för uppgift i kroppen och det var så många som inte visste det trots att de hade en plansch om det på väggen. Och barnen var mellan 9-11 år!!! Det känns så hemskt, för om de inte förstår är det ingen som förklarar för dom istället så blir de straffade ibland. Första dagen jag var i ett klassrum fick två pojkar varsin örfil. Det var inte kul att se, men jag har inte behövt se något mer. Men de andra har berättade att barnen ibland blir slagna så hårt i skolan att de skriker, men vi får gå ut om vi vill för lärarna vet att vi inte är vana vid det och inte gillar det. Men vi kan inte säga till dom att sluta, vilket är så hemskt.

Hade så roligt på förmiddagen tillsammans med Yuyi, han hjälper mig när jag har lektion och översätter till alla språk de pratar. Han är helt otrolig med barnen och alla lyssnar på honom. Fast klassen vi var i idag var så söt. De lyssnade, frågade och svarade. De var blyga i början, men ropade de ”teacher, teacher” för att jag skulle be dom svara. Såå söta.

Hade så kul för en stund sen när jag skulle förklara för de andra att vi inte har vattentoalett i vårt sommarhus och det blev tills lut helt galet för de andra överdrev allting. Jag skulle förklara att det bara låg ungefär fem minuter från havet, men innan jag hann berätta färdigt tolkade de andra det som att det tog fem minuter att gå till toan. Så galet! Haha.

Vi ska antagligen gå ut strax, men jag har sån huvudvärk så vet inte om jag ska följa med, men imon kommer jag absolut inte orka för vi ska åka till Botswana på söndag tidigt, tidigt på morgonen.

Hoppas ni har det bra där hemma.

See ya

Äntligen här!!!!

Ska försöka mig på att göra ett inte allt för långt inlägg om mina första dagar i Zambia.

I söndags åkte jag med flyget från Göteborg till München 18.10. Trodde jag skulle vara mycket mer nervös, men det gick jättebra. En svensk tjej som var med på planet bodde i München så hon hjälpte mig hitta när vi kom fram dit. Inga problem där heller, det enda var att jag fick sitta i mitten av planet i mitten, mellan två vuxna män. Var jätterädd att de skulle snarka, men det var lugnt. Planet gick 20.50 och jag var framme i Johannesburg strax innan nio. Där mötte jag Sophie och vi hjälptes åt att hitta rätt och komma med rätt flyg. Även sista flygbiten gick utan problem. Vi var framme i Livingstone runt halv ett, men sen skulle vi fixa våra visa och det tog ett tag. Vi var både jättenervösa ifall våra väskor hade kommit fram eller inte, men som tur var hade de det. Vi blev hämtade av några från African Impact, så trevliga. De bar våra väskor och berättade vad det var vi körde förbi. Det tog inte mer än tio minuter att åka från flygplatsen till volontärhuset. Så det var min resa hit, självklart fick vi lite genomgång av huset och så när vi kom fram, men det är inte så intressant för er att läsa om.

På tisdagen hade vi en stor genomgång av vad vi kommer att göra. Jag är den ändå på sport projektet så jag kommer få göra det mesta själv, men någon gång kommer någon av de andra vara med. Dessutom har jag alltid någon med mig som kan några av språken här nere ifall barnen inte förstår. På eftermiddagen skulle jag ha varit med på en fotbolls träning med pojkar i 14-15 års ålder, men ingen dök upp , vilket är ganska vanligt här, så jag fick gå tillbaka till huset och ta det lugnt istället. Det tog bara typ tre minuter att gå dit så det var ganska lugnt.

Kvällen spenderade jag tillsammans med några av de andra volontärerna och några från lokalbefolkningen och spelade volleyboll. Så kul och killarna var så snälla och trevliga. De kom och hämtade oss vid huset och så gick vi till stället vi skulle spela på och sen följde de oss hem för det hann bli mörkt och vi får inte gå själva när det är mörkt. Den ena killen hette Lennart, hur kul är inte de?

Idag hade jag först idrottslektion på Nakatindi Community School. Det gick väl sådär. De är ungefär 40-50 stycken i varje klass så det är många att hålla reda på. Eftermiddagen på Zambezi Sawmills Community School gick mycket bättre. Då var en av volontärerna, Lonneke, med mig och vi hade hur kul som helst. Barnen är bara så underbara. De vill hålla oss i handen, känna på vår hud och vårat hår. Sååå söta! Jag var helt slut efteråt och svetten bara rann, om ni vill veta. Det har varit så sjukt varmt idag, mer än 40C så lunchen som är två timmar lång spenderades i poolen.

Maten här nere är helt underbar. Frukosten består av mjölk, flingor och rostat bröd. Till lunch har vi fått pizza en dag och toast en dag. Helt ljuvligt gott. Till middag har vi fått nshima (en afrikansk rätt som ser ut som tomtegröt) med kyckling, pommes med fisk och idag fick vi spagetti med köttfärssås. Man kan typ inte sluta äta, så gott!

Jag är den enda svenskan här, så det är riktigt skönt att kunna skriva på svenska för det är engelska hela tiden. De andra kommer från England, Kanada, USA, Holland och Tyskland, men de pratar riktigt bra engelska allihopa. Men det funkar faktiskt bra för mig också.

Har fått lära mig ett ord, Mzungu. Det är ett ord som barnen här använder för oss vita. Det är så kul när de ser oss, ropar Mzungu och sen springer efter oss för att kunna hålla oss i handen. Och de frågar hela tiden hur vi mår, så söta.

Det får nog räcka för denna gången, kommer nog kunna uppdatera ganska ofta så får ta ”lite” i taget.

Kram på er alla där hemma, önskar jag kunde skicka lite av denna värmen och solen till er, för vi har så det räcker.

(Försökte ladda upp bilder, men det gick inte. Får bli ett senare projekt)

Några timmar kvar

Nu är det bara några timmar kvar tills jag åker. Flyget går 18.10 ikväll, men ska vara på flygplatsen 3 timmar innan så vi ska väl åka runt halv två. Just nu är jag hur lugn som helst, tror det är mitt sätt att vara riktigt nervös. Allt är nästan färdig packat, bara lite små grejer som laddare och sånt som ska ner men sen är jag klar för att åka. Det ska bli så skönt att komma iväg och roligt att få uppleva en sån här resa, så spännande.

Kommer sakna er alla! Kraaam

Om ett skratt förlänger livet...

Haha som jag skrattat idag. Fick både kramp i magen och tårar i ögonen. Krampen i magen kanske inte bara berodde på skrattet med tanke på hur mycket mat jag stoppade i mig på lunchen idag. Det var tacos med vad jag tyckte var extra stora bröd. Och då tänker jag, så bra då får man ju plats med mycket. Samma tanke fick jag andra gången med... Sen kom det semlor (älskar min skola) och självklart tryckte jag i mig en sån också. Jag tror ni förstår hur jag kände mig efteråt. Men jag var inte ensam om det iallafall, Erika åt lika mycket som jag. Tillbaks till skrattet, vet inte hur det började, men vi måste ha skrattat i typ 45minuter med korta pauser. Ett tag visste jag inte riktigt vart jag skulle ta vägen. Skrattet bara bubblade upp igen och igen och igen. De andra i matsalen måste ha tyckt att de är nåt allvarligt fel på oss, men jag gillar er ändå tjejer. Det känns extra jobbigt att lämna skolan och veta att man inte kommer träffa dessa härliga människor på 3 och en halv vecka när man har så roligt tillsammans sista dagen. Kan bara tänka hur mycket vi har at ta igen när jag kommer tilbaka igen. Stackars de andra eleverna...
Blev lite mer skratt på tåget hem, men det var lite jobbigt att lämna av Sofie. Hon åker till sälen imon och jag till Zambia på söndag. Man får såna dubbla känslor, man är så glad att åka härifrån men så ledsen att lämna kompisarna hemma. Tänk bara när jag tar studenten, nej usch det är ett tag kvar tills dess så det tänker vi inte på nu.

Hopp imon blir det fotbollsträning på morgonen sen packa och göra allt klart inför resan. Såååå spänande!

Så mycket mmm i livet just nu,
mat, vänner och allt!

Ett år tillsammans

Idag firar jag och mitt älskade körkort ett år tillsammans. Patetiskt, jag vet, men lite roligt. Kan knappt komma ihåg hur jobbigt och bökigt det var innan jag fick mitt körkort. Mamma och pappa fick köra mig överallt, jag fick vänta på de sega bussarna eller gå och cykla om jag skulle nånstans. Körkort är en sån frihet oavsett om man har en egen bil eller inte. Men bortskämd som jag är får jag alltid låna bil av pappa.
Igår kom våra studentmössor!! Om man nu kan säga att man blir nöjd med sin mössa så blev jag det iallafall. Ska försöka lägga upp en bild på den senare, men inte idag.
På samhällskunskapen igår eftermiddag pratade vi om socialkompetens och tittade vi på Kontoret med Ove Sundberg. Kan man hata en overklig person så hatar jag honom. Han är fruktansvärd och kan inte bete sig som en människa. Men sen är det ju meningen att man ska skratta åt honom, men lite störig är han allt. Jag hoppas att det inte finns någon som han i verkligheten för då tycker jag synd om omgivningen.

Idag blev jag intervjuad av HallandsPosten om mitt projektarebete så imon eller på lördag så kan ni läsa om mig där. Lite nervöst var det för jag hade ingen aning om vad de skulle fråga om, men det gick bra tror jag. Trodde jag skulle få åka tåget hem själv eftersom Johanna åkte tidigare och Sofie skulle ha utvecklingssamtal, men tur som jag har slutade falkenbergarna samtidigt som jag skulle gå så jag fick sällskap halvägs iallafall. De är så roligt att åka med dom ibland för de är så lättlurade att det nästan är gulligt. Idag fick jag lurat i dom att många tjejer sminkar sig innan de går och lägger sig för att spara tid på morgonen. Jag menar vem tror på det? Dom har mycket kvar att lära här i livet, precis som alla andra.

Oj det blev ett långt inlägg, men nu ska jag plugga lite och sen fortsätta med min packning.

Trailen till kontoret :)

Tisdags fika

När den ena är sjuk, bjuder den andra på fika, min tisdags em med Sofia <3

Sjukling

Oj, här var det ett tag sen man skrev. Har haft så mycket att göra med skola, träning och inför resan. Men idag ligger jag hemma i soffan med förkylning och huvudvärk. Inget kul, men har fått gjort lite skolarbete som jag ligger efter med och det är alltid bra. Snart ska jag pallra mig upp och träffa bästa Sofia i stan. Eftersom jag åker på söndag så vill jag hinna träffa henne lite innan så då får man bita ihop lite. Men vad gör man inte för att få träffa sina vänner? Kommer verkligen sakna vännerna när jag är borta. Känns som jag ska vara borta en evighet fast det bara är tre veckor. Och på tal om vänner, har skaffat mig en ny kompis om man nu kan säga så. Nä, men har fått kontakt med en tjej från London som ska ner till Zambia nu samtidigt som jag och hon verkar jättetrevlig så det är kul. Vi kommer flyga sista biten mellan Johannesburg och Livingstone tillsammans så jag kommer inte vara helt ensam och lost när jag kommer fram. Skönt!

Ikväll är det studentfest, skulle egentligen åkt dit, men eftersom jag mår som jag gör kommer jag inte orka så därför blir det en hemmakväll med plugg och packning.

Vänskap

Ibland kan man bli så trött, på vänner, på främlingar och på allt runt omkring. Vänner som sviker, som inte lyssnar eller som är allt för upptagna med sig själva att de inte ser vad som händer runt omkring. Vänner som undviker att prata om missförstånd som uppstått eller låtsas som att allt är bra. Jag har svårt att förstå hur man kan undvika att se när man sårar någon. Svårt att förstå hur man inte kan vilja lösa problem. Livet är inte så enkelt att det aldrig uppstår konflikter och det går inte att alltid fly från dom. That´s life! Konflikter måste lösas vare sig man vill eller inte. Desto snabbare desto lättare och bättre. Jag har lätt för att släppa saker som hänt, men man måste lösa dom först. När det väl är löst varför se tillbaks på det? Släpp det och gå vidare. Ibland måste man stanna upp, se tillbaks på vad som hände för att sedan ta ett nytt steg framåt. Att vara en vän handlar egentligen bara om att finnas där, i sorg, glädje, ilska, ja i alla lägen. Man ska väl inte säga bara eftersom det kan vara ganska krävande att vara en bra vän. Men det som är jobbigt är ingenting jämfört med det som är bäst hos en vän.

Så kasta inte bort en vänskap genom att fly, du kan komma att behöva den när du minst anar.

Train and pain

Ska snart åka till fotbollsträningen. Förhoppningsvis gör inte fötterna så ont så jag kan va med hela, men det återstår och ser. Har beställt en ny tejp idag som kanske kan hjälpa till lite. Får bara hoppas att den hinner komma innan helgen. Har egentligen inget att skrivia mer än att jag börjar bli sjuuuukt nervös inför resan. Det är ju bara en och en halv vecka kvar. Har ingen aning om vad jag ska ha med mig känns det som, men det löser sig nog. Hinner inte skriva nåt mer för måste packa till träningen.
See you

Min nya tejp, valde den rosa, lite
tjejigt kanske, men tyckte de va lite kul ;)

Sovmorgon, eller?

Sitter och försöker plugga lite naturkunskap, men det är så lätt att göra annat. Hatar att alla uppgifter måste göras på datan. Hade man skrivit på papper hade man inte lika lätt kunnat gå in på fb, skriva blogginlägg, läsa andras bloggar mm. Det är så svårt att koncentrera sig, får verkligen säga till mig själv att plugga. Och som ni kanske förstår med detta inlägget så funkar inte det så bra, då hade jag ju liksom inte suttit här och skrivit...

Idag var det ganska chill i skolan. Hade sovmorgon för vi började inte försäns halv ett. Så ställde klockan på halv tio, men självklart får man sms strax innan halv åtta och nyfiken som man är måste jag bara gå upp och kolla vem det va. Och där var min sovmorgon förstörd, man tackar. Ja, ja fick pluggat lite och sett på ett vampire diaris avsnitt. Träningen idag va riktigt kul. Först hade vi lite stryka, mindre roligt, men sen spelade vi futsal. För er som inte vet vad det är så är det inomhus fotboll, verför det har ett eget namn är väl för att det har andra regler, men jag vet inte. Futsalen var iallafall rolig, trots att mina stukade fotleder riktigt värker efteråt. Men just nu bara älskar jag fotbollen, det går bra och jag känner att jag utvecklas. Därför kan jag inte vila när de andra spelar, jag måste vara med. Får typ abstinens besvär om jag bara tränar en gång på en vecka. Men mina fötter säger egentligen nej. I söndags jobbade jag fyra timmar och då gick ag nästan konstant och efteråt var jag nästan gråtfärdig för mina fotleder kändes stora som hus och jag orkade knappt lyfta dem. Oj va synd det blev om mig, det är inte så jag menar. Det är bara det att det blir extra jobbigt när fotbollen är en sån stor del av mitt liv just nu. Alla ni som tränar mycket förstår säkert hur jag menar.

Nu får det räcka, imon är en ny dag med träning och skola. Ska hjälpa en kompis med hennes matte efter min förmiddags lektion, sen blir det gymmet med Sofia och fotbollträning på kvällen om man orkar.

Lite ensam

Sitter här i min ensamhet eftersom mina vänner dissat mig totalt ikväll. Nej så illa är det inte, men jag har en lugn kväll hemma med mig själv och en stoooor godispåse som sällskap. Ska titta lite på melodifestivalen, tycker egentligen inte om det, men har alltid tittat på det så känner mig lite tvungen. Blir det träkigt finns det ju alltid några vampire diaries avsnitt att se.

Ha en trevlig kväll alla.

Kvällens mat, en enkel favorit

Mitt sällskap för kvällen, såååå bra (och vem kan undvika att titta på dem;)



Mental träning

Ja, dagens träningspass kommer bli en mental träning. Det är -17 ute och fotbolsträningen börjar om en timme, snacka om att behöva ställa in sig på att det kommer bli kallt men att det kommer att gå. Det är bra övning inför säsongen, då måste man vara stark mentalt och det kommer vi bli i den här kylan. Man får tänka att det är 15 plus så kanske man håller värmen.

Hoppas jag överlever det här, annars får ni ha en bra helg ;)

En sorgsen stad

En olycka kan drabba många, nära, kära och okända. Man undrar varför det drabbar en själv och ibland varför hon/han och inte jag. I en liten stad som min påverkas nästan alla. Man känner någon som känner, eller gick i samma skola som eller man känner ett syskon eller linande. En familjeolycka kan förändra en hel stad för en tid. Alla vill visa sitt medlidande, visa att man bryr sig fast man inte kände. Det är fint tycker jag, att även om man inte känner de drabbade så har vi männikor en sån omtanke om andra att vi ändå bryr oss. Fortsätt visa medkänsla för andra människor, det är en gåva vi alla fått. Använd den!

En olycka som drabbar hela Varberg

Studiedaaaag

Rubriken säger allt, ledig idag och var det även igår då våran lärare var sjuk så vi slapp lektionen, riktigt skönt. Ibland känner man verkligen att man är värd att vara ledig och det gjorde jag igår och ännu mer idag. Igår blev det en hel del styrketräning. Först var jag och Sofia på gymmet och vi körde ganska hårt. Sen var det fotbollsträning på kvällen med styrka i en timme och spel en halvtimme och det var riktigt jobbigt. Annars gjorde jag väl egentligen inget vettigt, vilket mina lediga dagar brukar resultera i. Har försökt få en praktikplats, men det är inte direkt lätt att hitta även om jag vet precis vart jag vill ha en. Det är så många som inte kan ta emot för att de inte har tid och resurser.

Usch vilket tråkigt inlägg, har inte direkt någonting att skriva, mitt huvud är rätt tomt på tankar just nu. Men, men nu ska jag se om jag orkar städa mitt rum och kanske plugga lite. I eftermiddag blir det en tur till tandläkarn.
See you

Dagens kommentar

Jag, Sofie och Johanna är på väg till tåget efter skolan:

Jag: Sofie du är perfekt i mina ögon (lite ironi i rösten kanske, men inte mycket)
Sofie: Tack, va snällt av dig.
Johanna: Men sen har ju Karro inte mer än 5% syn på sina ögon, så jag vet inte om jag hade tagit de som en komplimang...
Alla: HAHAHAHAHAHA

Ni e för goa tjejer, nu ska jag se ett avsnitt Vampire Diaries och sen sova.

Mikkel Hansen & Niklas Landin!!!!!!

Em guld till Danmark! Och vilken match, inte blev de mycket mål, men shit vilket försvarsspel. Båda målvakterna va helt grymma och räddade nästan hälften av alla skott. Men idag vann Niklas Landin och vilken match han gör. Och Danmarks stora stjärna gjorde ingen besviken, Mikkel Hansen är kung på plan. Det finns många danska spelare att räkna upp som är riktigt duktiga, men sen ska man inte heller glömma dom andra lagen som också har måna grymma spelare. Man kan inte bli annat än imponerad av dessa spelare även om man själv inte spelar handboll, men det är riktigt kul att se.

Mikkel Hansen gör ett av sina mål under finalen

EM FINAL!!!

Om några minuter börjar EM finalen i handboll mellan Danmark och Serbien, så spännande. Även om Sverige åkt ut så påverkas de av matchresultatet för om Danmark vinner så får Sverige en svårare kvalgrupp i OS. De vill vi ju inte, men jag hoppas ändå Danmark vinner.

Idag har jag och mamma tittat igenom allt inför resan för det är bara tre veckor kvar nu! Så det fick bli en tur till stan för att inhandla lite som jag behöver. Hittade inte allt, men det blev lite nya regnkläder. Ja, de regnar faktiskt i Afrika även om man inte kan tro det. När vi har vinter är det sommar i Afrika och tvärtom och det är under sommaren som det regnar hos dom så det kan bli riktigt blött ibland.
Har även kollat vad man kan hitta på när man är ledig och det finns hur mycket som helst att göra. Kommer bo ungefär en mil från Viktoriafallen så det är ju bara ett måste att åka dit, sen finns det så mycket annat att titta på så det blir nog svårt att välja.

Nej nu är de dags att sluta för finalen börjar :)

Victoriafallen

Ett gott skratt...

Idag har jag haft en riktig skrattig dag. Egentligen har inget speciellt roligt hänt, men har så goa människor omkring mig som gör min vardag glad och rolig. Först blev det lite skratt på morgonen när vi väntade på bussen och det fortsatte under dagen. Eftermiddags lektionen var väl inte direkt skrattig, men jag jobbade på riktigt bra med mitt projekt. Jag ska på låtsas starta en mäklarfirma och göra en budget och allt som ett företag behöver. Riktigt intressant, men mycket arbete. Men på tåget hem flippade det ur totalt. Först hände inte så mycket "busade" med våra Falkenbergs vänner, men när vi satte oss på tåget började jag skratta åt nåt jag inte vet vad det va och sen kunde jag inte sluta. De va sjukt jobbigt, men egentligen älskar jag när man skrattar men inte vet varför och sen inte kan sluta. Det måste ju betyda att man är lycklig? Eller? Jag tror det, ju mer du skrattar desto lyckligare är du. Och vem kan inte vara lycklig med såna vänner som jag har??


Nu e de sovdags och imon är det fredag, igen(!)

Fina tågvänner jag har, väldigt sociala (och Johanna, om du läser detta, de kommer en bild på dig med, lovar)

oj oj oj

Vad gör Sverige??? Sitter och tittat på handbolls EM och Sverige spelar mot Danmark och det ser riktigt dåligt ut. Är väl ingen handbolls expert men har ju sett en hel del matcher under åren och det här är ju katastrof. Fattar inte vad som hänt med det svenska landslaget. Nu ligger de under med sju mål och Danmarks (riktigt duktiga, men ändå) målvakt räddar varenda boll. Om man ska se något positivt i det hela så spelar dom iallfall bättre än sist mot Polen då de ledde med elva bollar i halvlek och matchen sen slutade oavgjort, helt otroligt. Bara för att jag sitter och skriver hur dåliga Sverige är gör de tre mål på raken och nu är det bara fyra bollar upp och tre minuter kvar, men det är nog ändå kört för Sverige för målskillnaden växer igen.
Jaha över till mitt liv. Igår åkte jag till friskis och gymmade tillsammans med Sofia och efter det åkte vi hem till mig och åt kladdkaka till några avsnitt Vampire diaries. Efter det gjorde vi hamburgare, som blev grymt goda innan vi åkte till fotbollsträningen där vi hade fys. Idag har jag bara vart i skolan, hade först fysträning och sen samhällskunskap. Va faktiskt väldigt duktig idag och hann klart med allt man skulle göra. Innan jul var jag riktigt skoltrött, men motivationen börjar komma tillbaks nu.

Nu ska jag bara slappa och titta på tv innan det är dags att sova.
(Between, Sverige förlorade med 31-24)

Min smarriga hamburgare ;)

Liten besvikelse

Ja idag är känslan besvikelse. Har spelat cup i Dalsjöfors, men det gick inge vidare. Vi förlorade första matchen då vi inte var tillräckligt taggade. Andra matchen blev också förlust, inte helt rättvist men ändå en förlust. Sista matchen vann vi, men det spelade ingen roll för vi åkte ändå ut. Kändes som att jag bara gick halvhjärtat in i varje match, men ändå gjorde jag iallafall en helt okej sista match. Men jag är ändå besviken, speciellt på mig själv, men även lite på laget. Vi var inte tillräckligt samspelade och det mesta funkade inte, tyvärr för jag kände mig ändå på topp. Det är bara så svårt att prestera som bäst när inte alla i laget gör det, det är ju faktiskt en lagsport så alla behövs för att vinna. Men slut klagat om hur dåligt det gick för oss. Vårat första lag lyckades ta sig till final utan en enda förlust. Roligt att se, men de förlorade tyvärr finalen med ett mål. Det var inte helt rättvist men heller inte orättvist. Men jag blev riktigt stolt över mina tjejer (Ina och Sofia) som e så himla duktiga. Ina är världens bästa målvakt, hon är så orädd och helt otroligt duktig och Sofia är så skicklig och en sån kämpe och hon gjorde mål i flera matcher. Är så stolt över att kunna säga till andra att jag är deras vän. De är så fina människor!
Nu ska jag se om det är något kul på tv. Imon: ny vecka, nya möjligheter!

Älskar er tjejer!

Sporthelg

Helena Ekholm, klart bästa svenskan idag

Har precis tittat på skidskytte stafett med damerna. Älskar verkligen skidskytte, det är så spännande och det är inte försäns efter sista skjutningen som man kan få en aning om vem som vinner. Svenskorna kom på en tioende plats vilket var en liten besvikelse. Helena EKholm körde andra sträckan och gjorde verkligen en riktigt bra runda med bara ett bom skott. Hon ledde med över 34 sekunder när hon växlade till sin lillasyster. Tyvärr tappade båda dom sista svenskorna och tills lut va de över 3 minuter efter i mål, men skyttet va bra hos alla de var bara åkningen som saknades. Tråkigt, men det kan inte alltid gå bra. Nu i eftermiddag ska jag försöka lite bröd på surdegen jag fick av min kusins sambo och sen blir det att sitta klistrad framför tvn igen när Sverige möter Polen i handbolls EM. Nu vinner vi Sverige!!!

En månad kvar

Ja idag är det exakt en månad kvar tills jag sätter min fot på Zambiansk mark. Ska bli så himla häftigt, svårt att beskriva känslan inför resan.
Har egentligen inte så mycket att säg, det är helg igen, skänt men veckorna går så fort så man hinner knappt gå till skolan innan det är helg igen. Hade iallafall en lite rolig tågresa hem idag med mina fina vänner. Vi försökte komma på alla barnen skämt på allas namn, men det va svårt för allas namn gick inte riktigt att rimma på. Men roligt var det iallfall och jag fick lärt Sofie och Marcus ett nytt uttryck.
Avslutar detta korta inlägg och ska titta på lite handbolls EM, mycket spännande även om inte Sverige spelar idag.
Tjopp tjopp

Chill chill

Äntligen klar med min samhällsuppsats. Känns som att jag hållt på med den i evigheter bara för att vi började med den innan jul, men nu är den klar. Älskar känslan när man verkligen inte ligger efter med nåt i skolan utan allt är klart. Nu kan jag istället åka och träna och chilla med kompisar. Och chill är vad dagen varit. Hade först lite naturkunskap som inte var jobbigt och sen åkte jag för att ta mina sista vaccinationssprutor inför Zambiaresan. Resfebern stiger!! Efter sprutorna blev det gymmet med bästa Sofia och nu ska jag iväg och träna fotboll.


En bra låt som jag och Sofie älskar texten på, de gör mina tågresor en aning roligare att hon åker med varje dag. Det är alltid en upplevelse, skön tjej den.

19år och 1dag

Jaha då har man levt i 19år och 1dag. Tycker inte att det är så speciellt att fyller år längre så som man gjorde när man va liten. Nu känner jag mer, shit vart tar mitt liv vägen, tiden går så fort och det är så mycket man vill hinna med. Fick ett fint halsband av min bror och hans flickvän som jag tycker beskriver livet så himla bra.

Många säger att man ska leva i nuet, inte se tillbaka och inte drömma för långt framåt, men om vi inte ser tillbaka tror jag inte vi lär oss lika mycket av livet och man måste ju kunna se tillbaks på de glada stunderna och komma ihåg dom. Sen tror jag att man måste ha drömmar för att komma någonstans. Men självklart måste man vara närvarande i nuet också, det är något av det svåra i livet att kunna se lagom mycket bakåt, drömma och sätta upp mål för framtiden som amn tror att man kan klara av och att ändå kunna njuta av nuet. Mycket av detta känner jag av nu sista året på gymnasiet. Man vill va närvarande och njuta av detta året som faktiskt är ganska speciellt, men samtidigt måste man titta framåt och planera för vad man ska göra när skolan slutar. Det är inte lätt, man kan ju bara hoppas att man hamnar där man vill.

Idag hade jag en riktigt skön fotbollsträning. Först va de en del passningsövningar och sedan spelade vi. Va riktigt kul för alla kämpade och det blev ett bra tempo, de gillar vi! När träningen va slut så körde jag och en annan tjej lite extra konditionsträning, vi kände att vi behövde det. Älskar känslan man får efteråt, det är så skönt att känna att man har använt kroppen nästan till max. Jag och min lärare kom fram till att jag nog har väldigt snabb återhämtning för min puls går ner jättefort och bara efter nån minuts vila kan jag köra på igen. Det är kul för det känns som att man orkar mycket mer då. På eftermiddan fick vi våra omdömen och jag blev verkligen förvånad över hur bra det faktiskt går för mig i de flesta ämnena. Så idag har det varit en riktigt skön och positiv dag och dom vill vi ha fler av.

Nu ska jag fortsätte denna positiva dag med lite samhällsplugg.

Ta vara på er

En fantasivärld

Har precis sett Alice i underlandet (den otecknade). Har velat se den jättelänge för jag älskade den tecknade när jag va lite, men de har inte blivit av att jag sett den förens nu. Jag blev lite besviken faktiskt, trodde den skulle vara bättre än den va, men ändå gillar jag den. Den tecknade Alice är en sån härlig film ändå, färgglad med roliga figurer, en liten vimsig tös och en fantastisk fantasivärld. Vi alla drömmer väl oss bort till en fantasi värld där allt är perfekt och precis som vi vill ha det. Och blir något fel eller knasigt så kan vi alltid enkelt lösa problemet. Man mår så bra och trivs alldeles utmärkt i sin fantasi värld, men sedan vaknar man och är tillbaks i verkligheten där allt faktiskt inte alltid går som man tänkt sig. Det är nog därför jag älskar Alice i underlandet, den är så verklig på nåt vis. Det är jobbigt i den verkliga världen så helt plötsligt hamnar Alice i en fantasivärld där hon får som hon vill ha det, men sen är hon tvungen att återvända till reality och livet är inte lika enkelt längre.

Nu ska jag sova, för imon väntar födelsedagsfirande då jag fyller 19år.
Dröm söta drömmar!

Fredagen den 13:e

Idag ska det vara den stora otursdagen, men jag har lyckats klara mig och dagen har mest varit lugn och lite lagom slapp. Började dagen med att som vanligt ta tåget med Sofie till skolan där jag på förmiddagen hade pedagogiskt ledarskap och på eftermiddagen religion. Religion är ett nytt ämne denna terminen och jag har inte direkt sett fram emot det, men läraren verkar riktigt bra så det kan nog bli kul ändå. Innan jul var jag riktigt trött på skolan, men nu känner jag mig ganska taggad inför denna sista terminen och jag ska göra mitt bästa i alla ämnen så jag kan gå ut och va nöjd med mina betyg.
Efter skolan åkte jag och Sofia till gymmet och tränade en stund. Hon skulle egentligen sovit hos mig idag, men det blev ändrade planer så hon va tvungen att åka hem. Lite synd, men vi ses imon igen på fotbollsträningen. Har verkligen kommit igång med träningen nu efter jul och denna veckan har jag hunnit träna fyra fotbollspass och två gympass och sedan blir det en femte fotbollsträning imon. Älskar verkligen att träna just nu och det är bäst att passa på när man har lust och ork.

Nu ska jag slappa i soffan och titta på lite Grey´s Anatomy.
Ha en bra helg för de ska jag!

En speciell tisdag

Min tisdag idag har varit nästan precis som alla mina tisdagar brukar vara. Det är ganska otroligt att man lyckas få in en rutin som verkligen funkar varje tisdag. Till och med efter jullovet håller det i sig. På min skola har vi bara två lektioner om dagen, en förmiddags lektion och eftermiddags lektion och varje lektion är tre timmar. På tisdagar har jag bara en lektion på förmiddagen så efter den äter jag lunch i skolan och tar tåget till Varberg igen. Där hämtar jag min kompis Sofia på hennes skola och så åker vi och gymmar. Efter gymmet har jag några timmar hemma (med eller utan Sofia) innan fotbollsträningen börjar också den tillsammans med Sofia. Mina tisdagar är egentligen ganska sega och det händer inte direkt nåt spännadne, men jag gillar dom ändå, de är speciella och viktiga för mig. Det är skönt att sluta tidigt och träffa Sofia, träna och snacka av sig. Alla andra dagar ändrar ju sig från vecka till vecka, men just tisdagen är den samma och det är skönt att ha en dag där man "vet" vad som kommer att hända. Dessutom blir det en speciell dag eftersom jag får göra två av mina favorit saker: träna och träffa Sofia.

Sofia, en fighter och en vän att lita på

Första och sista

Idag började skolan igen efter ett skönt, men alldeles för kort jullov. Börjar inse nu hur fort tiden går, idag blev det första dagen på min sista termin. Det är bara en termin kvar på de tre gymnasieåren! Har lite svårt att förstå att om mindre än ett halvår tar jag studenten. Den stora frågan är vad man ska göra sen... Jag läser en studieförberedande utbildning nu på gymnasiet och jag känner för att plugga vidare, men jag vet inte riktigt till vad. Sen skulle jag vilja åka iväg och uppleva något helt nytt, kanske studera utomlands eller jobba som au pair. Det finns så otroligt mycket att göra, men jag vet inte vad det är jag vill. Att åka iväg hade varit jättekul, men samtidigt vill man inte lämna allting man har här hemma. Någon gång måste man kanske ta det steget ut i det okända och kanske finns allt kvar när man kommer tillbaka eller inte, that´s life.
Nu ska jag försöka lära mig nånting om mina nya kamera som jag fått i för tidig student present och se om jag fattar alla olika funktioner

En bild på Sofie, mig och Malin från våran Spanien resa vi gjorde med skolan i höstas, härliga minnen!

Jobb jobb jobb

Idag va de dags att jobba lite på Intersport. Känns som att jag har jobbat nästan hela lovet, men de är rätt kul så det gör inte så mycket. Idag var det ganska mycket att göra och stundtals hade man flera kunder samtidigt och alla frågade om hjälp hela tiden. Det blir ganska jobbigt och ibland lite kaos, men tiden går snabbt så man märker knappt av att dagen har gått.
Nu inväntar jag mamma och pappa för att åka in till stan och se Sherlock Holmes 2. En lugn kväll för imon blir det mer jobb.

Ett första inlägg

Ett första inlägg i min nya blogg, känns lite konstigt men vi får väl se hur det här kommer gå. Egentligen skaffade jag bara bloggen för att kunna blogga när jag åker till Afrika i februari, men vem vet kanske fortsätter jag efter det också. Som sagt ska jag åka till Afrika om ungefär 6 veckor så tills dess ska jag nog ha lärt mig det här med att blogga och få in lite rutin i det så det kan bli lite spännande inlägg under resan.

Jahop, då va nog första inlägget klart.
Ha de gött