Ja idag är känslan besvikelse. Har spelat cup i Dalsjöfors, men det gick inge vidare. Vi förlorade första matchen då vi inte var tillräckligt taggade. Andra matchen blev också förlust, inte helt rättvist men ändå en förlust. Sista matchen vann vi, men det spelade ingen roll för vi åkte ändå ut. Kändes som att jag bara gick halvhjärtat in i varje match, men ändå gjorde jag iallafall en helt okej sista match. Men jag är ändå besviken, speciellt på mig själv, men även lite på laget. Vi var inte tillräckligt samspelade och det mesta funkade inte, tyvärr för jag kände mig ändå på topp. Det är bara så svårt att prestera som bäst när inte alla i laget gör det, det är ju faktiskt en lagsport så alla behövs för att vinna. Men slut klagat om hur dåligt det gick för oss. Vårat första lag lyckades ta sig till final utan en enda förlust. Roligt att se, men de förlorade tyvärr finalen med ett mål. Det var inte helt rättvist men heller inte orättvist. Men jag blev riktigt stolt över mina tjejer (Ina och Sofia) som e så himla duktiga. Ina är världens bästa målvakt, hon är så orädd och helt otroligt duktig och Sofia är så skicklig och en sån kämpe och hon gjorde mål i flera matcher. Är så stolt över att kunna säga till andra att jag är deras vän. De är så fina människor!
Nu ska jag se om det är något kul på tv. Imon: ny vecka, nya möjligheter!
|
Älskar er tjejer! |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar