Vardag igen

Vilken helg! Känns som att jag inte fått sovit någoting. I lördags skulle jag inte vara ute länge alls, men Michi fick mig hela tiden att stanna lite längre och lite längre genom att säga att hon behövde mig där. Så strax efter två fick jag till slut henne att låta mig gå hem så Lonneke och Golden följde mig hem och sen gick de tillbaka. Det värsta var att tre timmar senare var jag tvungen att gå upp. När jag gick upp mötte jag Michi och Jill i dörren, så paff jag blev. De kom tillbaka från Fez bar då. Ni skulle sett allas min när vi tittade på varandra och de insåg vad klockan var, haha. I alla fall så åkte jag till Botswana för en dags safari. Det var så vackert, men jag blev lite besviken att vi inte såg fler djur än vi gjorde. Vi såg flodhästar, nimpala, en sorts apor, något annat djur, pumba djur och fåglar. Jag kan inte komma på vad djuren heter på svenska. Det är helt sjukt hur svårt det är att översätta när man pratar engelska hela tiden. Igår kväll ville några av tjejerna att jag skulle säga olika saker på svenska och det var så svårt att uttala orden rätt. Och jag som bara vart här en vecka!! Så var beredda på att få höra engelska när jag kommer hem.

Sitter nu och har planeringstid, fast jag har inte planerat något än, ska väl göra det snart. Det är två av tjejernas sista dag idag så det är ganska sorligt här. Det är bara vi här för de andra är på sina projekt. Lonneke har satt på lite av musiken vi alltid lyssnar på och det känns så ledsamt att höra och veta att nästa gång kommer de inte vara här. Har bara känt dom en vecka, men det känns som en evighet. De är två otroliga tjejer som jag kommer sakna. Tanken på att man aldrig kommer se dom igen, verkligen aldrig känns bara konstigt. Vill inte ens föreställa mig hur det kommer kännas när jag ska åka hem. Men de har vart här mellan 6-8veckor så jag hoppas att det inte kommer bli lika jobbigt för mig som det är för dom just nu.

Okej, nu måste jag börja med det jag är här för så vi hörs.